Arbetskraftsinvandringen historiskt

Senast ändrad 21 January 2021

På 1950- och 60-talen var arbetskraftsinvandringen till Sverige hög. Sedan 1970-talet har Sverige nästan uteslutande tagit emot flyktingar och anhöriga, men i och med arbetskraftsinvandringsreformen år 2008 är det lättare för icke-europeiska medborgare att invandra till Sverige för att arbeta.

Arbetskraftsinvandringen till Sverige har det senaste århundradet gått i vågor. Detta beror delvis på ändringar i svensk lagstiftning och delvis på att den svenska ekonomin har förändrats, vilket har inneburit att lönsamheten att immigrera till Sverige har varierat. Före 1930-talet var Sverige ett utvandringsland, fler människor utvandrade än invandrade. Mellan 1850-talet och 1930-talet utvandrade ungefär 1,5 miljoner svenskar, varav cirka 1,2 miljoner till Amerika.1

Hög arbetskraftsinvandring efter andra världskriget

Efter andra världskriget och fram till 1970-talet låg arbetskraftsinvandringen till Sverige på en förhållandevis hög nivå. Den svenska ekonomin expanderade snabbt efter kriget, vilket gjorde att efterfrågan på arbetskraft utifrån var stor. Arbetskraftskommissionen organiserade rekryteringen av utländsk arbetskraft, på initiativ från många företag, fram till år 1967. Även invandrare utöver den organiserade rekryteringen var välkomna att resa in och ansöka om arbetstillstånd på plats.2

Arbetskraftsinvandrarna kom framförallt från främst Norden men även från övriga Europa. Överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad år 1954, som bortdrog kravet på pass, uppehålls- och arbetstillstånd från nordiska medborgare, innebar framförallt att ett stort antal finländare invandrade under 60- och 70-talen då det var lågkonjunktur i Finland. Många invandrade från Nordamerika, varav en stor del var svenska emigranter som återinvandrade. En mycket liten del kom från andra världsdelar.3

Kritik från facken ledde till stopp

År 1967 hade den liberala inställningen till arbetskraftsinvandringen börjat förändras. Intresset för Sveriges arbetsmarknad i de traditionella immigrant-länderna minskade också markant under 70-talet, på grund av konjunkturnedgången. Under 1960-talet hade tillverkningsindustrin gått tillbaka och arbetskraftsbehovet minskat. Nya regler infördes som innebar att invandrare inte längre kunde ansöka om arbetstillstånd på plats i Sverige, och åren 1969-70 rådde invandringsstopp. Denna utveckling föranleddes bland annat av en hårdnande kritik från fackligt håll, där det befarades att ökad konkurrens skulle komma att påverka den inhemska arbetskraften negativt. De nya reglerna gjorde dock inte, eftersom de allra flesta arbetskraftsinvandrarna kom från andra nordiska länder, att flyktingströmmarna ändrades på kort sikt. I slutet av 1970-talet upphörde i princip all arbetskraftsinvandring. Invandringen till Sverige kom istället att dominerades av flykting– och anhöriginvandring.4

Liberalt system i dag

Successivt har Sveriges hållning till arbetskraftsinvandring åter gått mot att vara mer liberal och Sverige kan idag anses ha det mest liberala systemet bland OECD-länderna vad gäller arbetskraftsinvandring, då krav varken ställs på särskilda kvalifikationer, lönenivåer och systemet inte begränsas av kvoter. Särskilt medlemskapet i EU med dess inre marknad som innebär att medborgare i EU-länder inte behöver ha tillstånd för att arbeta i Sverige samt arbetskraftsinvandringsreformen från år 2008 är hörnstenar i Sveriges orientering. Vikten av arbetskraftsinvandring betonas särskilt med avseende på nödvändigheten att tillgodose den svenska arbetsmarknadens behov av arbetskraft mot bakgrund av att andelen äldre i befolkningen ökar.5 6

  1. Svanberg, I & Tydén, M. (1992), ‘Tusen år av invandring – en svensk kulturhistoria’, Stockholm: Arena
  2. Nilsson, Åke: ‘Efterkrigstidens invandring och utvandring’ (SCB, Demografiska rapporter 2004:5)
  3. SCB: ’Historisk statistik för Sverige’ Del 1, andra upplagan
  4. Svanberg, I & Tydén, M. (1992), ‘Tusen år av invandring – en svensk kulturhistoria’, Stockholm: Arena
  5. Migrationsverket: ’Ett år med nya regler för arbetskraftsinvandring’ (Rapport 1:2009)
  6. Wadensjö, Eskil. (2012), i ‘Labour Migration. What´s in it for us?’, European Liberal Forum, ELF.